Re: Vad är retorik? En serie om retorikens definitioner

Alexander Stagnell — Fri, 06 Jan 2012 05:14:41 -0000

Jag kan inte göra mycket annat än att hålla med dig på de flesta av dina punkter. Det är viktigt att ibland skilja på retoriken som vetenskap och den retoriska praktiken samtidigt som det är viktigt att alltid vara medveten om deras på ett sätt oupplösliga förhållande. Detta ser jag dock som en grundsten i hela det retoriska tänkandet, för att återkomma till den redan citerade Nietzsche är ju sofisterna de som suddar ut gränsen mellan filosofernas dikotomi det rationella och det irrationella, trots att vi i ett praktiskt retorikande fortfarande har ganska mycket nytta av en sådan antites. Samma sak gäller särskiljandet av tanke och tal/ord/språk.

Jag bör väl också påpeka att vi inte har intentionen att göra den ordentliga jämförelse du efterfrågar, åtminstone inte i detta format. Vår förhoppning här är istället att på en något enklare nivå försöka fånga de som på ändå har stött på och givit sig ut på internet för att leta mer om retorik, och därmed förhoppningsvis göra dem medvetna om några av de grundläggande tankar och problem som finns kring retoriken och Retoriken, vare sig du tycker att vi bör ses som Retoriker eller "retoriker". Om din åsikt är att vi bör ses som några av de sistnämnda får du hemskt gärna komma med mer specifik kritik, för jag är alltid villig och intresserad av att lära mig mer.

Ps. Intressant mejladress. Gissar jag rätt om det kommer från Aristoteles spoudaios? Ser många kopplingar mellan spoudaios och politike arete, båda två rör på ett tydligt sätt vad som i mina ögon är retorikens kanske mest grundläggande fråga, den om etik. Jag har själv intresserat mig en del för just politike arete.

Re: Vad är retorik? En serie om retorikens definitioner

J Rådmansson — Thu, 05 Jan 2012 13:00:14 -0000

Även om man skulle kunna hålla med om att "retorik" och "Retorik" (två olika saker) kan definieras på olika sått, så kan det knappast vara riktigt att man ska kunna definiera dem som vad som helst eller på ”helt olika sätt”. I så fall får blir det helt meningslöst att överhuvudtaget använda ordet. Problemet med ett ord som uppfattas på olika sätt är bara att det finns något gemensamt mellan dessa uppfattningar men deras referent ses från olika aspekter eller intressesynvinklar.
Att det finns olika uppfattningar om "retorik", som blandas samman med "Retorik", dvs med Systematiserad kunskap om retorik, behöver inte betyda att de står mot varandra, utan att den ena kanske är bredare eller djupare än den andra. Att uppfatta Retorik som "konsten att övertyga" behöver inte bara helt fel, men det innebär en reduktion av retorikkonsten till en del (dessutom mindre värdefull) av vad retorikkonsten innebär. Det är inte samma sak att säga: "Retorik är inte vad du definierar den som" eller att påstå att "Retorik är inte BARA vad du definierar den som".
   Problemet med retoriken är att det behövs en ordentlig jämförelse mellan det som påstås vara, på grund av olika intressen eller i olika sammanhang. Ur en sådan jämförelse kan man komma till insikt om det som man hela tiden tappar och om vad som kan vara viktigast. Är man ute efter att sälja idéer och produkter eller efter att nå en personlig position, då uppfattar man retoriken och kunskapen därom (Retoriken) på ett helt annat sätt än om det handlar om att få fram de bästa och klokaste beslut för samhället.
   Några inkluderar i Retorik allt som har med kommunikation och påverkan att göra: bilder, klädsel etc. Men då har man vidgat Retorikens betydelse alldeles för mycket. Man måste medge att retorik är kommunikation men kommunikation är mer än retorik. Retorik (om man inte ska avskaffa dess etymologi och ursprungliga betydelse, innebär användning av ord, dvs diskursen. Förnuft och ord: ratio et oratio, stod som definition för LOGOS enligt Cicero. Dessa tre ord: "ratio", "oratio", "retorik" (och äver "ord", "Word" och "Worte") bygger ursprungligen på samma semantiska rot RT (=RD) som i de indogermanska språkens forntid användes för att bilda ord som hade med språket att göra. Nietzsche sade därför att "retoriken är språket". Med ”språket” menar man då "bruket av ord för att förmedla tankar". Numera blandar vi ihop "ordsystemet" med "ordbruket" och kallas båda ”språk”. Därför har det blivit nödvändigt ibland att tala om "språkandet", för att skilja handlingen från instrumentet. Sådana sammanblandningar kallas i Retoriken "metonymier". Samma fenomen uppstår när man använder samma ord (retorik) för att beteckna vad man hör sägas och vad man säger och den systematiska, teoretiska konstruktion som blivit ett studieämne med namnet Retorik. Ämnet borde heta Retorikvetenskap eller Retorisk teknik (Retorikkonst är också tvetydigt). Det är viktigt att inte äta upp skedet, när man vill äta soppa. Särskilt om man kallar sig Retoriker.
   Språkbruket fanns redan innan man började reflektera över vad man gör med orden. En systematisk reflekterande om det uppstår så småningom och skapar den teoretiska konstruktionen som (på ett vilseledande sätt) kallas Retoriken. Först när skriftspråket blev ett faktum kunde denna teoretiska skapelse komma till stånd. Det innebär således att "retorik" är en upptäckt, medan "Retorik" är en uppfinning.
När någon inte kan hålla reda på sin uppfattning och sina ord brukar man säga: "Han skiljer inte" eller "Han saknar urskillningsförmåga". En av de främsta dygderna hos en Retoriker, som vill bära namnet med heder, är just att kunna skilja. Det finns tyvärr alldeles för många som kallar sig "Retoriker" (och försörjer sig på det) men saknar en hel del förmåga att förstå vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. De kan naturligtvis kalla sig "retoriker" (pratare), men knappas Retoriker (tillräckligt kunniga om retorik).

Re: Test

Test — Mon, 22 Aug 2011 12:34:35 -0000

Test igen

Decorumretorik.se - Latest Comments

Re: Vad är retorik? En serie om retorikens definitioner

Re: Vad är retorik? En serie om retorikens definitioner

Re: Test